Salt och peppar
Nostalgi. Typ.
Som ler och långhalm
Vi har varit nära vänner i nu snart tre år. Vi har umgåtts varje dag. Du har funnits där för mig dag som natt. Du har varit en viktig del i mitt liv, en ventil till verkligheten, den som finns utanför min dörr. Du skickar mig små meddelanden och spelar upp schyssta låtar och håller mig sällskap på tunnelbanan. Men på sista tiden har jag blivit lite besviken på dig. Du undanhåller mig viktig information och levererar inte det i tid som gör att jag missar möten och jobb. Du går inte att nå och känns överhuvudtaget väldigt instabil.
Så jag är ledsen men nu är det dags för att byta ut dig.
Jag måste köpa en ny mobil.
Läs även andra bloggares åsikter om materialist. mobil, vad ska jag välja?
Höstromantiker
Jag gillar hösten. Jag gillar förändringarna i naturen. Annan luft och fantastiska färger.
Jag gillar att ta långpromenader och sparka i löven, kura in mig i min stora halsduk, äta brunch på något mysigt ställe.
Jag vill tända ljus, läsa böcker och dricka te. Hyra film och äta äppelkaka.
Jag vill krypa upp i soffan under filten. Och hålla handen.
Läs även andra bloggares åsikter om höstromantik, sparka i löven, dricka te, mysfaktorn
Väderväxling
Löfte
Jag har just avgett ett löfte till mig själv.
Borde ju inte vara så svårt att hålla, eller?
Eeeh...
Jag hade ett jättebra uppslag för ett inlägg.
Men det försvann.
Sanningen
Det kan ibland vara väldigt lätt att göra som alla andra, följa med strömmen, tänka att det är nog så här det ska vara. Ibland tror man på något så hårt att det till slut blir en vald sanning, man har helt enkelt glömt bort den riktiga anledningen, den verkliga sanningen. Ibland gör den valda sanningen ont, den riktiga sanningen gör sig påminnd och vissa beslut måste fattas som inte är lätta att varken komma fram till eller att ta. Att handla. Och då gör även den sanna sanningen ont.
Alla kan göra misstag. Ingen är felfri. Det enda vi kan göra är att följa sitt hjärta och göra det rätta. Så länge vi handlar med hjärtat så kan ingen säga att det är fel för ingen kan ifrågasätta känslor.
Jag sörjer över att just jag hamnade i din valda sanning. Jag handlade efter mitt eget hjärta och jag ångrar ingenting, du tog mitt hjärta och gjorde det större. Det jag ångrar är att jag inte såg sanningen tidigare, att du inte såg sanningen tidigare, den som gjorde att jag föll.
Det är modigt att vara sig själv.
URL goes IRL
17.30 hade vi bestämt. Jag stod och väntade i hörnet av Odengatan och Döbelnsgatan.
Jag hade talat om vad jag hade på mig så att det gick att hitta mig. Hur skulle det bli, tänk om det blir fiasko? Tänk om sitter där båda två och det är helt tyst? Tänk om det blir fantastiskt? Kommer vi babbla i munnen på varandra som Piff och Puff? Jag var nyfiken och lite nervös faktiskt, jo faktiskt.
Och så kom hon.
Anna, tjejens vars blogg jag har följt och hon min, i mer än år och nu var det på tiden att vi träffades "på riktigt". Trots att våra bloggar är tillsynes varandras motsatser så har följt varandra, både genom det ena och det andra.
Vi pratade, skrattade, delade med oss, diskuterade bloggvärlden och dissade servitören. Efter ett par mellisar, en massa garv och en bilfärd senare så tror jag att det sa klick...
Fröken Fläck, nästa gång blir det rosévin i Sumpan! Och lämna bilen hemma då...
Läs även andra bloggares åsikter om nätdejting, bloggen, URL goes IRL
Jag hade talat om vad jag hade på mig så att det gick att hitta mig. Hur skulle det bli, tänk om det blir fiasko? Tänk om sitter där båda två och det är helt tyst? Tänk om det blir fantastiskt? Kommer vi babbla i munnen på varandra som Piff och Puff? Jag var nyfiken och lite nervös faktiskt, jo faktiskt.
Och så kom hon.
Anna, tjejens vars blogg jag har följt och hon min, i mer än år och nu var det på tiden att vi träffades "på riktigt". Trots att våra bloggar är tillsynes varandras motsatser så har följt varandra, både genom det ena och det andra.
Vi pratade, skrattade, delade med oss, diskuterade bloggvärlden och dissade servitören. Efter ett par mellisar, en massa garv och en bilfärd senare så tror jag att det sa klick...
Fröken Fläck, nästa gång blir det rosévin i Sumpan! Och lämna bilen hemma då...
Läs även andra bloggares åsikter om nätdejting, bloggen, URL goes IRL
Nya bilder
Idag ska jag ta ett litet steg från URL till IRL.
Jag ser framemot det jättemycket, det ska bli fantastiskt roligt. Lite läskigt men samtidigt spännande. Steget emellan dessa lägen är inte så stort men det kommer aldrig att bli sig likt igen.
Nu tror ni att jag nätdejtar. Men icke.
Balanserar
Som en lindansare balanserar jag. Utan hjälpmedel. Det vinglar och svajjar. Och det är nära att jag trillar av och ner.
Men med kraft och lust klarar jag mig.
Fokuserar på nytt och försöker ta mig över. Hel och utan blåmärken.
Men det var fan vad linan är lång.
Läs även andra bloggares åsikter om balansgång, skör tråd, fokus
En högre division
Empati är en egenskap som jag uppskattar hos mina medmänniskor. Att visa att man bryr sig och finns där även när det är svårt. Att helt kunna sätta sig in i en persons upplevelse eller känsla kan vara svårt men själv uppskattar jag när personen säger; Ring om du vill prata...
Fröken S, du gjorde mitt hjärta lite blödigare men också lite större. Att få höra om din resa, både den yttre som den inre, gav mig återigen perspektiv på vad delar av livet verkligen handlar om. Jag hoppas att du kan bli, genom dina erfarenheter, en ännu större och bättre människa än vad du redan är.
Du vet var jag finns.
Fröken S, du gjorde mitt hjärta lite blödigare men också lite större. Att få höra om din resa, både den yttre som den inre, gav mig återigen perspektiv på vad delar av livet verkligen handlar om. Jag hoppas att du kan bli, genom dina erfarenheter, en ännu större och bättre människa än vad du redan är.
Du vet var jag finns.
Jag, livet och bloggen
Jag tittade igenom min blogg häromdagen och insåg att inläggen är väldigt blandade och en del är oerhört kryptiska.
Jag skriver gärna när jag mår bra, då vill jag gärna dela med mig. Men jag hade hoppats att jag också hade kunnat skriva när jag mådde som sämst men det uteblev. Det var oerhört svårt att sätta ord på allt som hände. Jag kände heller inte att jag ville hänga ut varken mig själv eller andra i min närhet. Även om jag står för allt så finns det en gräns hur privat jag blir.
För ung ett år sedan hade jag ingen aning om att ett par veckor senare så skulle mitt liv totalt förändras för alltid, bara på tre sekunder skulle det vändas upp och ner. Ett par små ord som gjorde att jag flydde och som en snigel drog jag in mig i mitt skal. Livet rasade samman och jag slets mellan hopp och förtvivlan. Att sorg skulle kunna kännas så fysiskt hade jag ingen aning om. Total smärta. Vissa dagar visste jag inte om jag skulle orka att ta mig ur sängen. Det gjorde ont både i själen, hjärtat och kroppen. Att bli lämnad av den man älskar är en stor sorg.
Nu är jag över på "andra sidan", visst trillar jag dit då och då och ärret kommer alltid att finnas där men som alla ärr hoppas jag att det kommer att blekna med tiden. Med lite perspektiv på skilsmässan och tiden innan, jag har nu fått en hel del svar på frågor som jag aldrig trodde fanns något svar på. Vissa frågor är fortfarande hängade i luften och där kommer de nog bli hängade. Jag väljer att släppa dem, jag måste för att orka gå vidare.
För det är ju det livet gör, går vidare.
Jag startade bloggen under en tid i mitt liv då jag var väldigt lycklig och mådde bra, sedan dess har det ju onekligen hänt en hel del. Jag har bytt liv, namn, bostad och jobb. Eller man skulle ju faktiskt kunna säga att jag har återtagit det som var mitt. Så även med bloggen. En del av er läsare är kanske här för första gången, en del av er är flitiga besökare, en del av er är mina närmaste vänner, en del av er är mina bloggvänner och en del av er är kanske rent mina ovänner, vem vet? Oavsett i vilken kategori som just du hamnar i så är du välkommen. Läs det du vill, ta till dig det du vill, kom tillbaka eller inte.
Själv tar jag lite paus, både på bloggen och i livet för lite välbehövlig semester. Denna gången tar jag semester utan oro, ångest och sorg. För när jag kommer hem, börjar jag om. På riktigt.
Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, sorg, förlorad kärlek, omstart
Jag skriver gärna när jag mår bra, då vill jag gärna dela med mig. Men jag hade hoppats att jag också hade kunnat skriva när jag mådde som sämst men det uteblev. Det var oerhört svårt att sätta ord på allt som hände. Jag kände heller inte att jag ville hänga ut varken mig själv eller andra i min närhet. Även om jag står för allt så finns det en gräns hur privat jag blir.
För ung ett år sedan hade jag ingen aning om att ett par veckor senare så skulle mitt liv totalt förändras för alltid, bara på tre sekunder skulle det vändas upp och ner. Ett par små ord som gjorde att jag flydde och som en snigel drog jag in mig i mitt skal. Livet rasade samman och jag slets mellan hopp och förtvivlan. Att sorg skulle kunna kännas så fysiskt hade jag ingen aning om. Total smärta. Vissa dagar visste jag inte om jag skulle orka att ta mig ur sängen. Det gjorde ont både i själen, hjärtat och kroppen. Att bli lämnad av den man älskar är en stor sorg.
Nu är jag över på "andra sidan", visst trillar jag dit då och då och ärret kommer alltid att finnas där men som alla ärr hoppas jag att det kommer att blekna med tiden. Med lite perspektiv på skilsmässan och tiden innan, jag har nu fått en hel del svar på frågor som jag aldrig trodde fanns något svar på. Vissa frågor är fortfarande hängade i luften och där kommer de nog bli hängade. Jag väljer att släppa dem, jag måste för att orka gå vidare.
För det är ju det livet gör, går vidare.
Jag startade bloggen under en tid i mitt liv då jag var väldigt lycklig och mådde bra, sedan dess har det ju onekligen hänt en hel del. Jag har bytt liv, namn, bostad och jobb. Eller man skulle ju faktiskt kunna säga att jag har återtagit det som var mitt. Så även med bloggen. En del av er läsare är kanske här för första gången, en del av er är flitiga besökare, en del av er är mina närmaste vänner, en del av er är mina bloggvänner och en del av er är kanske rent mina ovänner, vem vet? Oavsett i vilken kategori som just du hamnar i så är du välkommen. Läs det du vill, ta till dig det du vill, kom tillbaka eller inte.
Själv tar jag lite paus, både på bloggen och i livet för lite välbehövlig semester. Denna gången tar jag semester utan oro, ångest och sorg. För när jag kommer hem, börjar jag om. På riktigt.
Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, sorg, förlorad kärlek, omstart
Blääh
Idag ville jag bara ligga kvar i sängen.
Det snurrar i huvudet och ett lätt illamående gör att det går lite långsammmare idag.
Den intensiva veckan som började i söndags för mig börjar nu ta ut sin rätt.
På söndag får jag sova.
15 dagar kvar till semestern.
Läs även andra bloggares åsikter om intensiv vecka, sömnlös
Det snurrar i huvudet och ett lätt illamående gör att det går lite långsammmare idag.
Den intensiva veckan som började i söndags för mig börjar nu ta ut sin rätt.
På söndag får jag sova.
15 dagar kvar till semestern.
Läs även andra bloggares åsikter om intensiv vecka, sömnlös
Just nu
Det är glest mellan inläggen märker jag. Både de jag skriver och de jag läser. Förlåt.
Jag får skylla på vädret.
Födelsedagen firades med middag, tårta, kaffe och presenter. Fina presenter. Och fint sällskap.
Valborg firade jag inte alls, jobbade på kvällen och varje år är jag lika lycklig om jag slipper stå ensam på valborg. De som gör mig sällskap är dock de mest hängivna,entusiastiska och glada, de som tar sig dit istället för att vara ute och festa.
Helgen avnjöts på balkongen så nu finns det ett antal miljoner fler fräknar än veckan innan. Och fler kommer det att bli.
Dagarna rullar på och jag njuter.
Som Fia sa; lycka som är lite, lite svärtad av sorg känns lite mer intensivt.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, valborg, för tillfället
Jag får skylla på vädret.
Födelsedagen firades med middag, tårta, kaffe och presenter. Fina presenter. Och fint sällskap.
Valborg firade jag inte alls, jobbade på kvällen och varje år är jag lika lycklig om jag slipper stå ensam på valborg. De som gör mig sällskap är dock de mest hängivna,entusiastiska och glada, de som tar sig dit istället för att vara ute och festa.
Helgen avnjöts på balkongen så nu finns det ett antal miljoner fler fräknar än veckan innan. Och fler kommer det att bli.
Dagarna rullar på och jag njuter.
Som Fia sa; lycka som är lite, lite svärtad av sorg känns lite mer intensivt.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, valborg, för tillfället
