Allt har sin tid
Jag är den enda i bekantskapskretsen som är utan barn.
Helt plötsligt försvinner ens omgivning in i sina hem.
Kvar står jag och undrar vad som har hänt. Framför allt när hände allt detta? Högst märkligt.
Dessutom verkar det som ser människor det som en självklarhet att skaffa barn. Det är skrämmande tycker jag.
En del vill kanske inte ha barn och del kan helt enkelt inte få barn.
Jag är inte mot barn på något sätt, jag älskar barn. Jag ogillar bara att relationen mellan deras föräldrar och mig förändras.
Jag vill ha massor av barn.
Allt har sin tid.