Jazzhoppan

i mitt huvud...
Jag är helt slut.

Tur att det är fredag.

Nu loggar jag ut en stund. Jag tror att jag låser också.
Ctrl+Alt+Delete

Läs även andra bloggares åsikter om slutkörd, fredag, äntligen helg

Efter första dagen på mitt nya jobb känner jag mig helt slut. Mycket saker att lära sig, många människor att lära känna.
Jag jobbade med tjejen som jag ska ersätta och hon var redan i sinnet på väg till sitt nya jobb. Om jag uttrycker mig milt så är jag glad att jag inte ska jobba med henne i fortsättningen...

Jag gillar personer som är raka och ärliga, jag uppskattar det även om jag själv ibland är dålig på att ta det. Men servicemänniskan i mig skriker när jag möter personer som min företrädare. Man kan fortfarande tala folk tillrätta utan att bli otrevlig!

Nu låter det som om jag bara hade det jobbigt och tråkigt. Tvärtom. Jag träffade många trevliga människor däribland VD:n. Han är VD för ett stort nationellt företag som ingår i en ännu större koncern, han träffar många människor varje dag och har många anställda. Jag visste vem han var, det hade jag tagit reda på innan, vilket underlättade så när han klev in genom dörren kände jag igen honom. Strax efter att han hade hälsat med ett hej, sa han; välkommen Jazzhoppan.
Han visste vad jag hette... Shit vilken koll.
Förmodligen hade hans assistent ringt honom innan eller så hade han verkligen koll.
Han fick iallafall en guldstjärna av mig direkt :-D

Jag gillar mitt nya jobb. Jag gillar att vara en del av ett företag, även om det är en liten del.
Det här kommer att bli bra.

Läs även andra bloggares åsikter om ny på jobbet, arbetsmoral, betydelsefull

Jag har

♥ inhandlat ett gäng nya kläder

♥ köpt två par nya skor, klackat om ett par.

♥ köpt en ny väska och ställt den vid dörren. I väskan har jag lagt i ett nytt block och mitt pennskrin (har alltid en minivariant med mig)

♥ uppdaterat mitt first aid-kit (ni vet... alvedon, tjejgrejer, nagelfil, öronproppar, plåster, compeed...)

♥ varit hos frissan

♥ tagit ett långt bad (mini-spaat lite...)

♥ färgat fransarna och brynen

♥ målat naglarna

Jag är redo nu. För mitt nya jobb.
Känns nästan som när man var liten och skulle börja skolan efter sommaren.


Läs även andra bloggares åsikter om nytt jobb, skolstart, kittad och klar

Vet ni vad???

Jag fick jobbet!!!!
Tjohoo!

Hejdå a-kassan, nu åker jag till Blåkulla.

Glad påsk på er!


Läs även andra bloggares åsikter om nytt jobb, a-kassan, påskkärringar till Blåkulla

Att gå på arbetsintervju är både spännande och förväntansfyllt, speciellt om man få komma och besöka arbetsplatsen som jag fick göra idag. Då gäller det inte bara att göra ett gott intryck på intervjuaren utan också de övriga medarbetarna.

Intervjuaren hade tyvärr inte så många frågor att ställa till mig utan bad mig berätta lite om mig själv...
Åh herrregud vad jag berättade om mig själv, nästan så att jag kräktes lite när det var över. Jag hoppas att jag inte pratade för mycket, tror att jag slutade prata precis innan hon fick skavsår i öronen.

Jag brukar känna på mig när något går bra men med intervjun idag vet jag inte. Det kan gå precis hur som helst.

Tack alla ni därute i bloggosfären, mina bloggvänner, för allt stöd. Det värmer ska ni veta
Jag lovar att återkomma med hur det går.

Grillningen är över. För denna gång.
Nu är det bara att vänta... och vänta...


Läs även andra bloggares åsikter om arbetsintervju, grillad, skavsår

Då var det dags igen.
Att grillas.

Jobbintervju kallas det tydligen för.


Läs även andra bloggares åsikter om jobbintervju, utfrågad, grillning

Arbetssökandet går vidare och numera med lite nyfunnen energi. Att gå på intervju är roligt, nervöst men roligt. Jag hade två stycken igår som gick bra. Tror jag i, det kändes bra allafall. Den ena intervjun var för ett jobb som jag inte vill ha och den andra för ett jobb som jag vill ha. I morgon har jag en intervju till och sedan har jag en inbokad på tisdag i nästa vecka.
Just nu har jag flow. Det känns oerhört bra.
Äntligen.


Läs även andra bloggares åsikter om arbetssökande, söka jobb, intervjuer, prestera

och hett om öronen.

Då var det dags att grillas. Utfrågad och bedömd. Upphängd och granskad.
I värsta fall bränns jag väl på bål.
 

Läs även andra bloggares åsikter om arbetssökande, arbetsintervju, grillad

Som arbetssökanade ägnar jag mina dagar åt att söka jobb och skriva cv, det är ett heltidsjobb att hålla sig uppdaterad. Jag försöker sätta mig in i de olika företagen och skaffar mig information om deras visioner och vad de sysslar med. Alltför att mitt cv och mitt personliga brev ska passa in. Det finns naturligtvis en gräns hur mycket jag ska anpassa mig. Fasaden ni vet...

En del dagar känns det hopplöst, även om jag vet att just mitt jobb finns där ute.
Men just idag känns det lite lättare, blev just inbokad på en intervju i nästa vecka.... Huh, pirrigt men väldigt roligt.

Som sagt, ibland skiner solen lite extra.
Just på mig.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetssökande, intervju, ljuspunkter i livet

Curriculum vitae.
Levnadsteckning, livslopp, levandsbana.

De gånger som jag har skrivit mitt cv eller har uppdaterat det, har det alltid slagit mig att; blev den inte mer än så här? Har jag inte gjort något annat än det här?
Tragiskt.

Man kan ju se det på olika sätt. Antingen påvisar det att jag är ganska ung, har inte jobbat eller studerat så mycket eller så är jag väldigt dålig på att skriva om mig själv.

Jag har svårt att beskriva mig själv och ge detaljerade uppgifter vad jag har jobbat med och vad jag är bra på och framförallt, varför ska just jag har det här jobbet?
Det är tur att jag få lite hjälp annars hade jag inte klarat att skriva en bra cv som låter bra, ser bra ut och dessutom som är trovärdigt. Man vill ju inte att fasaden ska rasa efter två månaders anställning.

Det är verkligen ett heltidsjobb att söka jobb. Puh. Tur att det är fredag.
Nu tar jag lunch.

Läs även andra bloggares åsikter om söka jobb, cv, meritföreteckning, utbildning

En av anledningarna av att jag inte har varit med i någon a-kassa förut är att jag har inte tyckt mig behöva någon eftersom jag alltid ha jobbat, läs; klarat mig själv. Men för ett och ett halvt år sedan, i ett svagt ögonblick, gick jag med i a-kassan. Jag skulle börja plugga och tänkte att jag kanske någon i framtiden skulle behöva använda mig av pengar från staten. Nu började jag aldrig plugga utan hoppade på ett jobb med projektanställning, desto större anledning att fortsätta vara med. När min projektanställning avslutades delvis i december (jobbade efter det bara halvtid, nu är jag heltidsarbetsökande) var jag glad att jag hade gått med. Jag stämplade under fem veckor i somras men nu denna gång såg framtiden mer oviss ut. Nu skulle jag äntligen få användning av min medlemsavgift. På riktigt.

Men lika fort blev jag påminnd om den andra anledningen varför jag inte hade gått med i a-kassan tidigare.
Det är ju så förbannat krångligt!!!
Det är arbetsgivarintyg, kassakort och fan och hans moster som ska skickas iväg. Dessutom ska dessa skickas till två olika adresser och jag undrar om dessa två blanketter någonsin mötas igen. Så nu har jag fixat att kassankorten sköts på elektronisk väg.
Dessutom har jag lyckats bli avskriven från arbetsförmedlingen och därmed a-kassan, allt pga en jätteflummig handledare som jag träffade på innan nyår, hon visste nog inte riktigt vad hon gjorde. Hon var så flummig att jag missade att visa min uppenbarelse på arbetsförmedlingen igen inom en viss utsatt tid. Då mina vänner, blir man avskriven!
JA, jag veeeeeeeet att det ligger på mitt ansvar. Men ändå.
Så nu måste jag börja om. Mera pappersjobb. Jippi! Precis vad jag behöver...

Dessutom är a-kassans papper fortfarande i fel namn. De brydde sig tydligen inte om att ändra i samband med att jag ansökte om nytt arbetslöshetsunderstöd (jo det heter så) i december. På väldigt många ställen går namnbyte väldigt smidigt eftersom det sköts av Skatteverket men detta gäller tydligen inte a-kassan. Det hade jag räknat ut men jag hade ju hoppats att det skulle i allafall läsa min ansökan lite mera noga. Big mistake! Jag har precis skickat iväg ett vänligt men bestämt mail till dem och bad de ändra och påpekade att det skulle läsa ansökningarna lite bättre tills nästa gång.


Jag har kommit fram till en del slutsatser:

1. Det är ett heltidsjobb att söka jobb.
2. Det finns inga jobb som jag vill ha. Jag som hade världens bästa jobb, fa-an!
3. Helst ska man ha ett jobb under tiden man söker jobb eftersom a-kassans pengar kommer först efter tre månader pga av all pappershantering.
4. Eftersom det inte är troligt med ovanbstående punkt, gäller det att ha en ekonomisk buffert. Tack mamma och pappa för att ni har lärde mig att hushålla med min veckopeng för 20 år sedan...
5. A-kassan suger för oss som är korttidsarbetslösa (det finns ett jobb för mig någonstans därute), det är verkligen inte värt besväret.

Sa jag att jag fortfarande inte har fått några pengar för december?


Läs även andra bloggares åsikter om a-kassan, arbetslöshet, pappersjobb, snälla ge mig ett jobb!

Idag har jag varit tillbaka på platsen där allting började.
Där går allt som vanligt. Inget nytt under solen där inte.

Jag gillar det.
Just nu i allafall.


Läs även andra bloggares åsikter om nya möten med gamla bekanta

Jag brukar inte vilja att dagarna ska gå fort men just idag vill jag det.
Ikväll ska jag träffa gamla bekanta och vänner som jag inte har träffat på ett tag. Vi har alla en sak gemensamt, vi har förmånen att få jobba med vår passion. Syftet med kvällen är en nystart på en ny termin och dessa tillfällen brukar vara helt ok. Men det är när mötet är avslutat som kvällen verkligen börjar.
Några av oss har kommit varandra lite närmare och när vi träffas brukar det sluta med att vi sitter och snackar långt in på småtimmarna. Vi är en väldig blandning av människor som trots olikheterna har väldigt trevligt ihop.

Så kvällen verkar väldigt lovande.

Vad ska du göra ikväll?


Läs även andra bloggares åsikter om trevlig kvällsaktivitet, kickoff, trevliga vänner

Idag har gjort en liten resa till okänd mark. Till en del av länet som känns väldigt främmande. Jag känner ingen som bor där men uppenbarligen bor det folk där för civilisationen var väl utbredd.

Södertälje. Metropolen i söder.
Orter som Tumba, Tullinge och Rönninge svepte förbi mitt pendeltågsfönster.
Jag kan aldrig hålla reda på vilken som är vilken, det låter likadant för mig.
Det tog visserligen inte längre tid att åka tid än till Hässelby men det kändes som att åka till världens ende.

Och jag ska förmodligen dit igen.
Det är väl på tiden att vidga sina vyer lite.


Läs även andra bloggares åsikter om Södertälje, pendeltåg, Södertörn, nya vyer

Det råder förvirring på jobbet. Vem gör vad och framför allt hur?
Det oroar mig.

Hur svårt kan det vara?
Egentligen.


Andra bloggar om: förvirrade kollegor, hur svårt kan det vara?, märkliga situationer