Jazzhoppan

För ett tag sedan var bloggen en stor del av mitt liv, det var som ett andningshål. Jag skrev själv, inte galet mycket med ganska ofta, jag läste andras, inte galet mycket med ganska ofta. Idag, nästan ingenting. Jag hittar inte tid eller framför allt, inte lust. Det finns annat liksom.

Bloggen startades i ett annat liv, blomstrade under ett annat för att kanske typ självdö i ett annat. Verkar det som.

Ändå vill jag fortsätta skiva. Dela med mig. Formulera ord som blir till meningar. Fast inte nödvändigtvis just här.

Kanske är det dags att lägga ned det här med att blogga. Vette fa-an.

Känns lite omodernt. Eller?

Så här i början på det nya året samlar jag tankarna över det som varit. 2011 har varit ett bra år, ett slags mellan år. Det har varit mycket som har varit bra men det har också varit en del tråkiga saker. Min bloggvärld har varit väldigt stilla tillskillnad från mitt andra. Högt och lågt. Långt och kort. För att sammanfatta; en liten årskrönika av bloggen.

Bloggar som denna strör lite guld över min redan guldkantade vardag.

Jag har kommit ur nyårskoman och klämmer ur mig en sån däringa lista.

 

Årets: