Jazzhoppan

Jag längtar så otroligt mycket efter ledighet just nu. Den här kommande semestern är mycket efterlängtad och den kan bli en av de sista på mycket länge.

Jag tänker verkligen ladda batterierna inför hösten, för om allt går som det ska väntar andra uppgifter för mig efter sommaren.

Men först lite midsommarfirande med brännvin, sång och goda vänner.

Genom en kortare promenad på Kungsgatan framkallades minnen. En känsla infann sig som både gav mig obehag men samtidigt ett lyckorus.  
För tre år sedan trodde jag för ett ögonblick att livet tog slut. Men det jag inte visste, var att det var då som livet egentligen började.

Idag har det varit Sveriges dag. Hela dagen. Och även min dag, jag har fyllt på med kärlek från kompisar, mina allra bästa vänner. Vi har känt varandra länge och hur än livet har varit har vi funnits där för varandra. Vi har delat lycka och sorg och utan mina vänner i dessa lägen hade livet varit svårare. Och jag är så tacksam för att just de är mina vänner.

Ibland svårt att få till någon dag som passar alla för att träffas. Men idag fick jag träffa dem samtidigt.
Underbart.