Jazzhoppan

Jag vet att jag har skrivit om det här tidigare men det tål att skrivas om igen.

Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra om det inte fanns musik i mitt liv.
Jag har musik till olika perioder i mitt liv och genom att lyssna på dem igen, transporteras jag tillbaka i tiden.
Som en tidsmaskin.

Musik sätter liksom pricken över i:et (vilket uttryck förresten) och kryddar till min tillvaro.
Förhöjer och/eller hjälper mig igenom svåra eller roliga perioder i mitt liv.

Just nu är det mycket musik.

 
 

Läs även andra bloggares åsikter om Damien Rice, 9 crimes, musik, utan musik stannar världen

Även denna låt snurrar ca 40 ggr/dag i min mp3.
Jag gillar  videon, är väldigt svag för hatt och käpp...


Uppdatering: videon som jag la upp från början är bortplockad så denna får duga. Tyvärr inga hattar och käppar dock...



Läs även andra bloggares åsikter om Black and Gold, Sam Sparro, musik, hatt och käpp,

Min absoluta favoritlåt just nu (spelas typ 50 ggr per dag i min mp3) i mitt absoluta favoritprogram.
Kan det bli bättre?
En sjukt bra start på min lördagskväll!

 


Läs även andra bloggares åsikter om Lady GaGa, Just dance, So you think you can dance

Hovet i Stockholm.

Tusentals skrikande småtjejer (japp de är fortfarande små och jag kände mig som en gammal tant... ) som bara väntade på att Nick Carter och grabbarna skulle visa sig på scenen. Väntan blev lång och dessutom var man tvungen att lyssna på ett förband, EMD (Erik, Mattias & Danny) som visserligen sjöng bra men de hade bara ett fel. Ett stort fel.
De var inte Backstreet Boys...

Och så kom de. Grabbarna som nu hade blivit 30+ och mer mogna. Och erhört proffsiga.
Scenshowen var inte den snyggaste jag sett, ledsen boysen men ingen slår Justin...
Men har man så många hits som de har blir det världsklass i allafall och dessutom är den senaste skivan den bästa av dem alla. Den enda gången som jag tappade intresset och börja titta på folket runt omkring mig var under deras soloframträdande, men det hämtade de hem ganska snart.

Jag och min vän L gick därifrån, lite lyckligare, lite mer euforiska och vi var väldigt glada över att ha fått se världens största pojkband genom tiderna.


Läs även andra bloggares åsikter om konsert, musik, Backstreet Boys på Hovet i Stockholm

 



Läs även andra bloggares åsikter om Backstreet boys, Hovet, Stockholm, konsert, nostalgi

Härom veckan skrev Liv  att NKTOB skulle återförenas igen och att hon hade en gammal förälskelse i just dessa pojkar. Jag gillade dem också när jag mindre, jag var inget stort fan men de gick ju att dansa till så de funkade för mig. Sen försvann de och kom liksom aldrig tillbaka även om Jordan Knight gjorde någon singel för en massa år sedan som var helt ok.

Några som jag däremot gillade väldigt mycket men aldrig hade några skivor av, var Backstreet Boys, även om jag egentligen var för gammal när de slog igenom för att de skulle skapa någon hysteri hos mig. Min generation lyssnade på Take That men då var jag för liten för att få gå på konsert. Men BSB tillsammans med N´Sync utgjorde en del av mitt musiklyssande ett tag, framför allt gillade jag hela konceptet, bra sång tillsammans med dans.
Jag var inget hysterikskt fan som dog så fort någon nämde något av banden, jag hade heller aldrig några idolbilder på varken Nick, Brian, Justin eller Lance. Men jag skulle gärna se dem live och efter att ha sett Justin förra året har jag fått mersmak...

Så imorgon ska en av mina konsertdrömmar uppfyllas. Då ska Tant Jazz på konsert...
Backstreet Boys på Hovet i Stockholm.
Tjooooohooooo!

Läs även andra bloggares åsikter om Backstreet Boys, Hovet, Stockholm, konsert, nostalgi

En sån här entré som Timbaland gör skulle man göra till jobbet någongång då och då.

För alla oss som var där, titta och njut och minns.
Till alla er som inte var där, titta och njut...

Läs även andra bloggares åsikter om Justin Timberlake, Timbaland, konsert, Globen

En otroligt begåvad tjej. Låter som en blandning av Billie Holliday, Shirley Bassey och Aretha Franklin.
Synd bara att hon lånar Billie Hollidays liv. På riktigt.
Undrar om det finns rehab som har kurser i makeup och hår? Det vore kanske en affärsidé.

Läs även andra bloggares åsikter om Amy Winehouse, Billie Holliday, Aretha Franklin, Shirley Bassey, soul och bluesdrottningen

Utmaningen består av att lista fem låtar som har haft betydelse för mig under åren och som jag kan förknippa med några känslor.

Gimmie, gimmie, gimmie- Narada Michael Walden 1985 Min första vinylsingel. Det var stor lycka när min pappa kom hem med den här

Papa don't preach-Madonna 1986 Från albumet True Blue, som jag hade hela- på kassettband. Genom texterna i konvulutet lärde jag mig engelska, på riktigt.

Would I lie to you- Charles and Eddie 1992 Gymnasiet med många sköna, knasiga fester i en väldigt sunkig lägenhet i Halmstad tillsammas med min vän L ... och jag var väldigt förälskad i en kille som hette Kalle... Å så var det ju Stefan oxå...

Do you really want me- Robyn. 1995 Jag hade bott i Stockholm i ett år och när första gången hörde denna låt
tänkte jag; denna tjej kommer att bli stor. Första gången som r' n' b på "svensk" som svängde.

Nobody's wife- Anouk 1998 En otroligt bra låt med en tjej som har en fantaskisk röst. Spelades ofta i min lilla, lilla lägenhet i Hägersten. En låt som gjorde att jag kände mig oerhört stark.

Sexual- Amber 1999 Los Angeles, sommaren och hösten. Denna låt spelades ständigt på radion. Och den spelades högt ur min bilstereo. Så här i efterhand, inte världens bästa titel (till mitt försvar hörde jag Sensual...) och inte heller världens bästa låt men när jag hör den, är jag tillbaka i Hollywood... aahh.

Så klart- Petter December-99 I bilen på väg mellan LA och Las Vegas. MIn allra käraste syster plockade upp ett kassetband; "jag spelade in från Tracks förra lördagen, tänkte att du ville höra vad som spelas hemma nu förtiden" Och där var han, Petter, med en låt som jag fortfarande förknippar med en dammig, sandig väg någonstans i Nevadaöknen...

Långsamt farväl- Lisa Nilsson 2003 Världens sorgligaste text som till viss del beskriver en separation väldigt bra. Min separation -03 var inte ens i närheten av innehållet i denna text men det var en bra låt att gråta till...

In the shadows- The Rasmus också 2003, spelades heeela den sommaren. Påminner mig om tiden då jag dejtade världens finaste kille (numera min man). Denna låt fick jag också spela in i skivstudio på min möhippa... Tack för den!


Jag skulle kunna lista flera låtar, det finns så många. Den skulle bli jättelång.
Genom de första takterna på en låt kan jag uppleva svunna tider eller situationer.

Hur skulle ditt soundtrack se ut?


Läs även andra bloggares åsikter om soundtrack of my life, musik, historia

mitt soundtrack of my life...




... eller den här


Läs även andra bloggares åsikter om musik, David Guetta, dansa

Söndag.
En av veckans skönaste dagar. Annars är onsdagar rätt trevliga. Har ingen aning varför men de brukar alltid vara bra dagar.
I allafall, söndagar brukar vara antingen väldigt stilla i tysthet eller fyllda med mycket musik. Idag blir det musik, jag har ett gäng skivor som ska lyssnas igenom inför veckans uppdrag. Jag har några skivor som är bara för mig också.

Fick en utmaning av en vän via mail att komponera soundtracket of my life-so far. Svårt. Men en väldigt rolig utmaning.
Musik är för mig som med dofter och lukter. Jag har musikminne. Jag transporteras direkt tillbaka till en tid, till en viss plats med några speciella människor. Det finns många låtar med mycket minne.
Jag får nog återkomma till listan, den kräver eftertanke.


Läs även andra bloggares åsikter om musik, nostalgi, musiken i mitt liv

Oh my good...
Lazee på P3 Guldgalan från Göteborg.

Svensk hiphop-elit, you better watch out!
Årets nykomling.
Tro mig.



Läs även andra bloggares åsikter om Lazee, P3 Guld, hip hop, Lorensbergsteatern

Jag är precis hemkommen från en kulturupplevelse, visserligen en upplevelse som jag kunde har varit utan. Förstår inte varför jag skulle tvinga mig själv att se den... igen... Men vad gör man inte för att hålla koll på branschen, showbiz-hora som jag är.
Rivierans guldgossar fick mig inte att hoppa i stolen. Visserligen är Tommy Körberg en guldgosse med sammet i strupen men ni som inte har sett musikalen på Cirkus... ni har inte missat nåt.

Gå och se Bounce eller Cullberg i stället på Dansens Hus.

Andra bloggar om kultur, Bounce, Tommy Körberg, Cullbergbaletten, Dansens Hus

I väntan på ett nytt spännande jobb och en relase av en bra skiva, får jag hålla till godo med det här.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Janet Jackson, Feedback, nytt album

Som i ett steg i rätt riktning har jag bestämt mig att berika mitt liv med mera kultur. Roliga, lättsamma upplevelser som gör livet lite lättare.

Jag började året med en dansföreställning på Dansens Hus, Gökboet av Bounce. Jag gick därifrån med ett leende på läpparna, igen. Jag hade sett den förut men den är definitivt värd att se igen. En fantastisk föreställning!
Denna vecka blir det en tur till Cirkus och Guldgossarna, den också igen, och nästa vecka ska jag dansa i regnet på Oscarsteatern.

Jag är lite sugen att se något på Stadsteatern, nån som har något att rekommendera?

Mera kultur åt folket.


Läs även andra bloggares åsikter om Bounce, Rivierans Guldgossar, Singin in the rain, Stockholms Stadsteater